Det är ju så, att många gånger styr kroppen över förnuftet och då måste man bli "Modesty Blaise", och låta sitt intellekt hantera situationen åt en.
Är det oärligt?
Ska man bara gå på känslor?
Vilka känslor...det är det som är grejjen...
Nej, jag tror att har man känt dom mer djupgående känslorna, och känt ett lugn att det här är sant, då återstår att manifestera, och där slåss man mot "demoner", det är dom känslorna man måste handskas med....
.
Mao det är skillnad på känslor och känslor, egentligen borde dessa olika grupper av känslor ha olika namn. Kanske skulle man istället tala om känslor och insikter, där Insikten är det ledande, vägen man ska följa och känslorna är olika "demoner".
Med ett sånt perspektiv kan jag även ge min far rätt, som sa att känslor är - "blaha, blaha"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar